Men också tillfälle att blicka tillbaka över året som varit, vad rådet åstadkommit, och vad som har varit mest givande i arbetet. Kontakten med verksamheten i olika projekt och möten är något som varit väldigt positivt lyfte medlemmarna Monique Martin och Lena Wahlgren. Och den bästa vägen till utveckling är när PNR kan möta medarbetarna ute i vårdvardagen.
– Det finns ett stort intresse och nyfikenhet från verksamheten kring PNR. Och att man vill veta hur vi ser på olika förslag om förändringar. Inte bara från ledningens håll, utan från vanliga medarbetare, och det är väldigt roligt, lyfter Lena Wahlgren fram.
Helena Palmgren lyfter fram det ömsesidiga utbytet mellan rådet och sjukhuset:
– Vi kom in i rådet med olika bakgrunder och upplevelser av vården, men med samma mål: att både visa uppskattning och bidra till utveckling. Hos medarbetarna möter vi ett stort engagemang och en genuin lyhördhet för patient- och närståendeperspektivet, vilket värmer och bygger förtroende och en känsla av att vi tillsammans verkligen kan göra vården ännu bättre.
– Under året har vi också arbetat fram en ny, tydligare struktur för vårt arbete. Det gör att vi kan vara mer tillgängliga - och bättre möta den växande efterfrågan på vår medverkan, berättar hon.
Från uppdrag till egna initiativ
Per Stålhem, ordförande i PNR, lyfter också fram hur rådet utvecklats sen starten.
– Under det första året arbetade vi mycket med olika uppdrag, att svara på frågor och vara med i projekt utifrån önskemål från verksamheter. Men nu har vi kommit till ett steg där vi också tar egna initiativ, och jobbar med de frågor vi ser är viktiga, förklarar han.
Den goda kontakten på olika nivåer mellan PNR och sjukhuset som helhet, och den genuina viljan att lära och lyssna är andra saker som Ylva Kurtén, rådets nyaste medlem, lyfter fram som styrkor.
Fler perspektiv från närstående och patienter
Att fånga upp, och lyfta, andra patienters och närståendes åsikter är ett område som PNR kommer att fokusera särskilt på under 2026, berättar Per Stålhem.
– Vi inser att vi som grupp, trots att vi strävar efter mångfald och bredd, aldrig kommer att fånga alla patienters och närståendes perspektiv inom själva PNR. Därför kommer vi att jobba mer med att t.ex. stå i Huvudentrén och fånga upp vad som är viktigt för dem, berättar han.

