Initiativtagare till projektet är Malin Jansson, pacemakersjuksköterska på Hjärtcentrum. Hon har jobbat på Hjärtkliniken i två omgångar, första perioden 2010-2017 och nu senast från 2021.
– Vi har både ett elektivt flöde och ett stort akut flöde med pacemakeroperationer. För vårt elektiva flöde har vi ett väl utbyggt sätt att informera och förbereda patienterna innan operationen, men för det akuta flödet är det svårare. Vi kan ha väldigt korta vårdtider och det är svårt för patienter under det akuta skedet att ta till sig information trots att vi tillhandahåller den både skriftligt och muntligt, berättar Malin.
Att nå patienterna när de är mottagliga
Då elektroderna behöver tid för att läka fast ordentligt i hjärtat kallas patienten till ett fysiskt återbesök cirka två månader efter operation, det är först då vi kan säkerställa att pacemakern och elektroderna fungerar som de ska. Även om det är ganska kort tid ur sjukvårdens perspektiv, kan det vara länge för en patient som bär på obesvarade frågor och oro. Det kan leda till ”onödiga” samtal till vårdavdelningen eller Hjärtcentrum eller akuta besök som annars kunnat undvikas.
Tanken med de nya uppföljningssamtalen är att nå patienterna snabbt efter operationen och när de är mer mottagliga för information än under vårdtiden. Att patienterna är hemma i sin egen hemmiljö gör att de kan lyssna bättre och våga ställa frågor om det som är viktigt för dem, berättar Malin Jansson.
– Patienterna får en kallelse till samtalet direkt på operation. Vetskapen om ett tidigt samtal har vi sett i utvärderingarna skapar en trygghet för patienterna under deras första dagar i hemmet. Det gör i sin tur att patienterna kan vara mer delaktiga i sin vård. Under videosamtalet ber vi dem visa operationssåret så vi direkt kan se om det läker bra. Om patienten vill kan denne ha en anhörig med sig under samtalet som får lyssna och ställa frågor, förklarar hon. Samtalet dokumenteras i journalen.
Utifrån patienternas eget önskemål
En av de utlösande faktorerna för att starta projektet var en föreläsning av en patient på Hjärtklinikens konferens under 2022, berättar Malin Jansson.
– Patienten var så nöjd med vården på Hjärtkliniken, men han berättade om hur han fått information på avdelningen som han inte alls kunde ta till sig då. Han beskrev hur han önskade få informationen i ett senare skede när chocken släppt och då få möjlighet att ställa de frågor som kommit upp efter hemgång. Och det stämde så bra med mina erfarenheter, förklarar hon.
Redan i pausen sökte Malin upp Kristina Lockne-Andersson som är kvalitetscontroller på Hjärtkliniken, för att prata om vad de kunde göra. Det visade sig att även i patientenkäter hade många patienter uttryckt en önskan om en snar kontakt efter utskrivning.
Tillsammans skrev Malin och Kristina en projektplan enligt PDSA-modellen, presenterade detta för delar av klinikens ledningsgrupp, som också verkar som styrgrupp i förbättringsprojektet. Under arbetet har de behövt göra ett antal förbättringar i upplägget för att det ska fungera på bästa möjliga sätt – helt enligt modellen.
Goda resultat i utvärdering
En första test-period genomfördes i mars-maj 2023 och en andra genomförs nu i höst på Hjärtcentrum.
Statistiken hittills tyder på att projektet har haft en positiv effekt, berättar Kristina Lockne-Andersson.
– Ingen av patienterna som ingått har behövt göra ett akut återbesök före två månaders besöket.
Efter uppföljningen får patienterna också svara på en kort patientenkät om hur de upplevt samtalet.
– De visar att samtalen är väldigt uppskattade av patienterna, det ger en ökad känsla av trygghet och delaktighet. Det är ju väldigt roligt, eftersom idén bygger just på patienters önskemål, berättar Malin Jansson.
En förhoppning är att patienterna vid sina återbesök två månader efter operation är bättre informerade och att det blir mer effektiva besök – något som kommer visa sig i höst. Då kommer också samtliga pacemakersjuksköterskor på Hjärtcentrum få en introduktion till det uppföljande samtalet.
Malin och Kristina hoppas att det uppföljande videosamtalet kommer bli en naturlig del av det akuta pacemakerflödet, då patientnöjdheten och nyttan är hög och det visar på Capio S:t Görans grundläggande principer såsom delaktighet, utveckling och hög kvalitet.
