– Vi har märkt ett stort intresse, både från patienter och närstående, för att vara med i vårt sjukhusgemensamma Patient-och-närståenderåd, säger Lina Törnblom, patientsäkerhetssamordnare och projektledare för satsningen på PNR. De rekryterade medlemmarna har alla olika erfarenheter och perspektiv som de bidrar med i rådet. Den gemensamma nämnaren är att de tillsammans brinner för att vara med och bidra till att utveckla och förbättra sjukvården. Med patientrådet har vi stora möjligheter att lyfta in patientens perspektiv på ett bättre vis i våra förbättringsarbeten i ett tidigt skede, något som vi vet ökar både kvalitet & patientsäkerhet.
Delaktighet en grund i vår strategi
De första medlemmarna i sjukhusets PNR är nu utsedda och har börjat sitt arbete. Ordförande är Per Stålhem, som har erfarenhet som patient på Hjärtkliniken, och har tidigare varit med och föreläst på sjukhuset om sina erfarenheter. Liksom någon annan av deltagarna i rådet har han varit med i sjukhusets arbete med framtidsplanen ”Strategi 2030”.
– Jag ser att vi kommer att kunna göra stor nytta i PNR, och jag ser att vi redan har gjort nytta. Patienter och närståendes delaktighet har fått en väldigt viktig roll i sjukhusets strategi för framtiden.Det här är inte något sjukhuset gör bara för att ni ”borde”, utan något ni vill och som är verkligt viktigt, säger han.
Ett viktigt syfte för sjukhusets PNR blir att fungera som en remissinstans och ett ”bollplank” i vårt förbättringsarbete, som lyfter patienters och närståendes perspektiv på aktuella frågor, förklarar Linda Frisk, kvalitetscontroller och projektledare på Medicinkliniken. Hon driver projektet med att starta ett PNR tillsammans med Lina Törnblom.
Kanal in – med återkoppling
En annan viktig funktion för sjukhusets PNR är som ”kanal in” för de övergripande frågor och synpunkter som finns hos patienter och närstående, att kunna lyfta dem för diskussion och vidare åtgärder i vårt förbättringsarbete. Det är viktigt också att vi ska ge återkoppling, berätta hur PNR:s synpunkter i olika frågor tagits emot, vad vi har gjort utifrån dem, och vad som finns kvar att göra, förklarar Linda Frisk.
– Jag tror att många frågor kommer att handla om information och kommunikation, hur vi informerar patienter och närstående om vad som ska hända, och hur tillgängliga vi är för frågor. En annan fråga som jag tror kommer att bli aktuell är kontinuitet, hur vi kan göra det möjligt för patienter och närstående att få träffa samma personal mer ofta, och inte mötas av nya ansikten och få berätta sin historia på nytt varje gång de möter vården, berättar hon.
Kommunikation en röd tråd
Där håller PNR-medlemmarna med, när vi träffar dem på rådets första möte. (Bristande) kommunikation är en röd tråd i svårigheter de mött i tidigare möten med vården, liksom brist på kontinuitet och informationsöverföring inom och mellan vårdgivare.
– Jag tror det flesta av oss har varit med om att vi blivit bra bemötta i vården, men att vi ändå fått information som inte är korrekt. Eller att det jag berättar inte förs vidare på rätt sätt till nästa person. Och då hjälper det ju inte, säger PNR-medlemmen Helene Rydin Fredriksson.
– En plats där jag upplevt att informationen fungerat väldigt bra är på Capio S:t Görans Bröstcentrum, där märks det att det funnits ett lokalt PNR länge, tillägger medlemmen Lena Wahlgren.
I uppstart av det sjukhusövergripande rådet har vi inspirerats av goda exempel på hur t.ex. Bröstcentrum jobbat med sitt lokala patientråd, men också i regionen och landet, berättar Lina Törnblom och Linda Frisk.
Ett långsiktigt arbete
Nu under våren startar arbetet med möten och aktiviteter. Men fortfarande finns möjlighet att vara med och anmäla intresse för att delta, berättar Lina Törnblom.
– Vi vill ju att det här ska fungera och utvecklas på lång sikt, och ser att vi kommer att behöva ”fylla på” med fler medlemmar i vår PNR över tid, säger hon. Läs mer och anmäl dig här.
