Om gallsten
Gallsten bildas i gallblåsan av normala gallbeståndsdelar, främst kolesterol och bilirubin. Gallsten förekommer hos individer i alla åldrar, men frekvensen ökar med stigande ålder och är mer än dubbelt så hög hos kvinnor som hos män. Ett gallstensanfall beror på en sammandragning av gallblåsan, som inte kan tömmas därför att en sten täpper igen mynningen. Vanligt är att anfallet uppträder i samband med en större måltid. Smärtorna sitter i övre delen av buken, oftast under höger revbensbåge, med utstrålning mot ryggen och ibland mot höger axel.
Ett gallstensanfall kan i vissa fall övergå till en akut inflammation p g a att en sten kilat in sig i gallblåsehalsen. Smärtan sitter då i under en längre tid och inflammationen ger också upphov till feber. Då bör du kontakta akutmottagningen.
Stenar kan ibland vandra från gallblåsan till gallgångarna. Oftast kan dessa stenar passera till tarmen av sig själva. Om de fastnar i gallgången kan de stoppa gallflödet till tarmen. Huden blir gul (gulsot), urinen blir mörkfärgad, avföringen grå och feber och frossa kan förekomma. Du bör då kontakta akutmottagningen.
Ett par dagar före din operation kommer du eventuellt att genomgå en röntgenundersökning för att utesluta sten i gallgångarna.
Hur går operationen till?
En galloperation innebär att gallblåsan med eventuella stenar tas bort. Människan klarar sig bra utan gallblåsa då de djupa gallgångarna fyller gallblåsans funktion direkt efter operationen.
Du kommer att opereras under narkos med s k titthålsteknik (laparoskopisk operation). Buken fylls med koldioxid för att operatören ska kunna komma åt att se och arbeta med sina instrument. Fyra centimeterstora hål görs i bukväggen, ett för optik med kamera, de andra för arbetsinstrumenten. Kamerabilden på bukhålan visas på en TV. Gallblåsan fattas med tänger och lösgöres från gallvägarna och levern.
Gallblåsan med stenar tas ut via ett av hålen i bukväggen. Koldioxiden släpps ut innan vi syr ihop huden.
Vid ca 5 % av operationerna måste vi, p g a tekniska svårigheter eller anatomiska förhållanden, övergå från titthålsteknik till öppen operation. Detta sker under samma narkos och slutresultatet blir detsamma - hela gallblåsan med eventuella stenar avlägsnas.
Efter operationen
Man har i regel ganska lite besvär efter denna typ av ingrepp. Ibland kan man dock kortvarigt besväras av smärta i skuldrorna. Detta beror på att buken varit utspänd och en del av gasen kan bli kvar under mellangärdesmuskeln. Smärtan försvinner inom en till två dagar. Man kan också känna lätt smärta från såren.
Du kan räkna med att gå hem operationsdagen eller dagen efter operation.
Vävnaden under såren känns ofta lite hård ett par veckor efter operationen, men detta är en naturlig del av läkningsprocessen. Om du däremot får tilltagande värk från operationssåren eventuellt tillsammans med rodnad, ökande svullnad och feber kan det vara en indikation på att en infektion tillstött. Kontakta då den avdelning som du vårdats på.
Om du behöver får du med dig recept på värktabletter.
Om det blir öppen operation enligt ovan blir sjukhusvistelsen förlängd med ett par dagar.
Förbanden
Förbanden ska sitta det första dygnet, därefter kan du duscha som vanligt. Ta då av förbanden, duscha och badda torrt, ytterligare förband behövs inte. Sårtejpen, innerst på såret, kan sitta kvar tills den lossnar av sig själv.
Såren är sydda med tråd som försvinner av sig själv. Du behöver alltså inte gå till distriktssköterskan och ta bort stygnen. Ibland sitter en bit av tråden kvar. Om så är fallet efter 12-14 dagar kan du peta bort tråden exempelvis med en fuktig frottéhandduk.
Livsföring
Du bör ta det lugnt de första dagarna efter operationen. Var gärna uppe och rör dig men undvik ansträngning som gör dig svettig eller andfådd. Försök hålla tarmen igång vilket underlättas av att du dricker mycket, äter fiberrik kost och rör på dig.
Om du tidigare inte tålt viss mat kan du successivt pröva dig fram och se om du tål den. Ibland kan dock speciellt fet mat ge besvär även efter operationen. Undvik huvudvärkstabletter och hostmedicin innehållande kodein eftersom det kan ge kramp i gallvägarna.
Sjukskrivning
Sjukskrivningstiden är kort - högst sju dagar oavsett vilket arbete du har. Om det blir en öppen operation blir du sjukskriven i ytterligare någon vecka.
Återbesök
Som regel behövs inget återbesök. Du får istället höra av dig om det är något du undrar över, eller om något inträffar som du inte tror hör till ett normalt läkningsförlopp.
Kvalitetsregister
Vi registrerar kontinuerligt resultaten av vår verksamhet. Analyser av kvalitetsregistret ger redskap att förbättra behandlingsmetoder och omvårdnad. Din identitet skyddas i registret genom sekretess på samma sätt som i en journal. Om du inte vill vara med i kvalitetsregistret, som inte hör till dina ordinarie journalhandlingar, ska du meddela din läkare, sjuksköterska eller patientvägledare på tel 08-5870 2065.
Behandlande enhet
Kirurgkliniken