Biologi
En bröstcancertumör uppstår i bröstets körtelvävnad som en, till en början, mycket liten cellförändring, som resulterar i att cellen börjar dela sig och tillväxa i onormal takt. När det blir tillräckligt många onormala celler, uppkommer en tumör. Så småningom börjar den växa in i omgivande vävnad. Risken ökar då att den engagerar omgivande blodkärl och lymfbanor, varvid celler kan lossna från tumören och sprida sig till andra ställen i kroppen. Dottertumörer som har slagit rot på andra ställen kallas metastaser. Innan tumören hunnit växa in i omgivande vävnad, blivit invasiv, talar man om förstadium till cancer( DCIS, ductal cancer in situ).
Symtom
Bröstcancer kan ge symtom i form av bröstknölar eller formförändring av bröstet, t ex indragning av hud- och bröstvårta. Ibland kan sekretion (vätska) från bröstvårtan bero på en underliggande tumör. Eksem på bröstvårtan är ibland tecken på en sorts bröstcancer. Alla dessa symtom kan också uppstå pga. godartade förändringar. Det är viktigt att låta sig undersökas av läkare vid alla former av kvarstående bröstsymtom.
Knöl i bröstet - vad gör jag?? Om du hittar en knöl i ditt bröst
De flesta knölar i brösten är ofarliga! Ring till din husläkare eller gynekolog och beställ en tid. Telefonnummer kan du hitta på www.vardguiden.se (Om det är svårt att få tid hos din husläkare eller gynekolog, kan du ringa direkt till bröstmottagningen.)
Du blir då undersökt, man kommer att skicka dig på en mammografi och även på en punktion av knölen. Om det efter detta skulle finnas några tveksamheter om din knöl, kommer du att bli hänvisad till oss på bröstmottagningen. Vi gör då en ny bedömning av din knöl, kanske beställer vi några ytterligare undersökningar.
Diagnostik
Om en förändring i bröstet kvarstår mer än en månad bör man uppsöka läkare. Man kan då beställa tid hos sin husläkare. Som alternativ kan man ta kontakt med någon privat specialistläkare eller gynekolog. Man kan även beställa tid direkt på bröstmottagningen. På bröstmottagningarna arbetar tumörläkare, onkologer och bröstkirurger med tumörinriktning.
Genom att inspektera och känna på bröstet kan läkaren få en hel del upplysningar om risken för att det föreligger en tumör eller inte. En läkarundersökning kompletteras med röntgen, mammografi, ibland ultraljud av bröstet samt vävnadsprov, punktion. Det senare innebär att man suger ut vävnad ur det aktuella området med en nål för vidare mikroskopisk analys.
Vid mammografi ses förtätningar, förkalkningar och formförändringar i bröstkörtelvävnaden. Dessa förändringar kan vara godartade eller elakartade. Vid mammografi upptäcks ibland en del mycket små tumörer eller förstadier, som är så små att de inte går att känna. Vävnadsprov tas då med nål under röntgengenomlysning.
Det är viktigt att resultaten av undersökningarna sammanställs vid ett återbesök hos läkaren. Även om utredningen inte visat något farligt, kan det ändå krävas en mindre operation för att få säker diagnos, d v s man avlägsnar hela det misstänkta området för mikroskopisk undersökning.
Mammografi eller vävnadsprov via nål har hög träffsäkerhet men kan inte alltid utesluta eller påvisa cancer. Ibland kan det krävas flera provtagningar innan man får diagnos vilket kan fördröja återbesöket. När en förändring som inte kan kännas skall opereras bort, sprutar mammografiläkaren in en kolsträng i bröstet för att underlätta för kirurgen att hitta den.
Mammografihälsokontroller
Det är angeläget att hitta bröstcancer så tidigt som möjligt, gärna innan den ger symtom. Ett bra sätt är de mammografikontroller som landstingen tillhandahåller. I Stockholms län kallas kvinnor mellan 40-69 år för hälsoundersökning. Om man upptäcker något avvikande vid en sådan undersökning, blir kvinnan tillbakakallad för kompletterande undersökningar. Om det fortfarande efter detta kvarstår frågetecken får hon träffa en bröstläkare.
Riskfaktorer för bröstcancer
Frågan om varför vissa kvinnor utvecklar bröstcancer är inte entydigt besvarad. Det verkar dock som om många menstruationsperioder, med det hormontryck som detta innebär under många år, kan vara en underliggande orsak till bröstcancerutveckling.
Kvinnor som tidigt föder många barn och som ammar länge tycks ha ett visst skydd mot bröstcancer. De har ju också färre menstruationsperioder under sitt liv. Bröstcancer är vanligast i högt utvecklade länder, där ju kvinnor också har en tendens att föda barn senare i livet och även att föda färre antal barn.
Kvinnor som fått äggstockarna bortopererade i unga år, har mindre risk för att utveckla bröstcancer senare i livet. Könshormonerna spelar alltså en stor roll vid utvecklingen av bröstcancer.
Flera studier tyder på att lång tids bruk, mer än 5 år, av hormonersättning innehållande östrogen och gulkroppshormon, gestagen, ger en riskökning. Att p-piller skulle kunna öka risken är inte entydigt bevisat. Om man har haft förstadier till bröstcancer eller haft bröstcancer tidigare, ökar också risken något.
I motsats till vad många tror, är ärftlig bröstcancer ovanligt. Ca 5-6 % av all bröstcancer anses vara ärftlig. Många har velat se en förklaring till bröstcancer i ökad fettkonsumtion eller att man äter fel typ av fett men detta har inte kunnat ledas i bevis. Miljögifter har heller inte kunnat kopplas till bröstcancer. Hög alkoholkonsumtion skulle kunna ha ett samband med bröstcancer.
Exempel på förebyggande åtgärder som rapporterats är motion, mer enkelomättade fettsyror samt mer frukt och grönsaker i kosten.
Behandlande enhet
Kirurgkliniken